Portada del sitio > Área de Difusión > Medios > Amnesty: Mexiko liknar en militärdiktatur

Amnesty: Mexiko liknar en militärdiktatur

Martes 16 de agosto de 2011, por Comité Cerezo México

  • Kriget mot folket, som inte är ett krig mot den organiserade brottsligheten, har utarbetats i samarbete med USA och har kostat fler än 50 000 människoliv och 10 000 försvunna, enligt siffror från människorättsorganisationer. Målet med detta krig är att skrämma folket till tystnad och få kontroll över de naturresurser som USA behöver för att råda bot på sin ekonomiska kris.

«Kriminella grupper utnyttjar de mänskliga rättigheterna för att smutsa ner myndigheternas goda rykte», påstod nyligen en högt uppsatt militär i Mexiko. Landets militära utgifter har ökat med 44 procent de senaste tre åren och Amnesty International varnar nu för att situationen för de mänskliga rättigheterna börjar påminna om läget i Sydamerikas militärdiktaturer under 70- och 80-talen. 

Civilsamhället i Mexiko nådde nyligen en viktig framgång då högsta domstolen beslutade att fall där militärer misstänks för övergrepp mot mänskliga rättigheter ska dömas i civila domstolar och inte som tidigare i militärens egna domstolar.

Sedan 2006 har fler än 6000 anmälningar mot militärer lämnats in till Mexikos kommission för mänskliga rättigheter (CNDH) och Amnesty International kallar beslutet om att döma dessa fall i civila domstolar för «ett historiskt steg för rättvisan i Mexiko».    

Hårt mot hårt

Relationerna mellan militären och civilsamhället i Mexiko är dock fortsatt spända. I slutet av juli beslutade sig flera stora människorättsorganisationer att dra sig ur ett samarbete med regeringen rörande framtagandet av nya riktlinjer för skydd av människorättsförsvarare. Beslutet om att avbryta dialogen kom efter ett kontroversiellt uttalande från Mariano Francisco Saynez, en högt uppsatt militär som vid ett offentligt framträdande ska ha sagt:

  • Det finns kriminella grupper som försöker smutsa ner myndigheternas goda rykte (...) genom att utnyttja de mänskliga rättigheterna (...) för att försvåra för dem att bekämpa brottsligheten och på så sätt få fältet fritt för sin ondska.

Den mexikanska staten har satt hårt mot hårt i bekämpandet av kriminaliteten och de senaste tre åren har de militära utgifterna ökat med 44 procent. Samtidigt varnar civilsamhället för att läget för de mänskliga rättigheterna i landet blir allt värre.

  • Mexiko kan sägas befinna sig i en situation som liknar 70- och 80-talens militärdiktaturer i Sydamerika vad gäller de mänskliga rättigheterna och arméns inblandning i påtvingade försvinnanden, sa nyligen Javier Zúñiga från Amnesty Internationals internationella huvudkontor.

Tiotusentals döda i knarkkriget

Med kriget mot den knarkrelaterade brottsligheten som bakgrund har militären övertagit ansvaret för polisväsendet i mer än hälften av Mexikos delstater, uppger en ny studie som tagits fram av Comité Cerezo och fem andra mexikanska människorättsorganisationer. Argumentet för detta var att polisen var korrupt och infiltrerad av den organiserade brottsligheten, men även armén har fått ta emot hård och allvarlig kritik. Francisco Cerezo från organisationen Comité Cerezo kommenterar statens agerande:

  • Kriget mot folket, som inte är ett krig mot den organiserade brottsligheten, har utarbetats i samarbete med USA och har kostat fler än 50 000 människoliv och 10 000 försvunna, enligt siffror från människorättsorganisationer. Målet med detta krig är att skrämma folket till tystnad och få kontroll över de naturresurser som USA behöver för att råda bot på sin ekonomiska kris. 

Officiella siffror gör gällande att 34 612 personer dödades inom ramen för kriget mot knarket från december 2006 till januari 2011, med en stor ökning under år 2010. Mexikos president Felipe Calderon beskrev 2010 som «ett år av extremt våld» och militären har kritiserats för att visa överdriven hänsynslöshet och inte respektera civila. I april 2010 överlämnade Mexikos försvarsdepartement (Sedena) en rapport till kongressen där de skrev:

«Trots att civila barn, ungdomar, studenter och vuxna dödats i sammandrabbningarna mellan de väpnade styrkorna och den organiserade brottsligheten så ligger strategin fast. De civila dödsfallen är oavsiktliga skadeverkningar som vi beklagar.»

«Vi alla förlorar»

Många har tolkat myndigheternas uttalanden som kyliga och tidigare i år organiserades därför i Mexiko en «Nationell marsch för freden». Bland de många organisationer som slöt upp i marschen fanns zapatisterna, en rörelse för ursprungsfolken och böndernas rättigheter i delstaten Chiapas i södra Mexiko. I ett öppet brev till de som drabbats av kriget mot knarket skriver zapatisternas talesperson Subcomandante Marcos:

«En flicka eller pojkes död är alltid oproportionerlig. Den kör över och förstör allt omkring sig. Men när denna död odlas av myndigheternas nonchalans och ansvarslöshet, de som gjort odugligheten till en affärsidé, så skakar det om vårt kollektiva hjärta och får historiens tunga hjul att börja rulla. (...) De där ovan har inte ångrat sig. De kommer inte ångra sig. Istället för att hedra de döda barnen på det sätt som de borde, genom att skipa rättvisa, så fortsätter de med sina krigslekar där de själva vinner och vi alla förlorar.»

Text: Aron Lindblom, Kristna Fredsrörelsen
Foto: Diego Fernández/Wikimedia Commons


Ver en línea : Traducción de Google al español

¿Un mensaje, un comentario?

¿Quién es usted?
Añada aquí su comentario

Este formulario acepta los atajos de SPIP, [->url] {{negrita}} {cursiva} <quote> <code> y el código HTML. Para crear párrafos, deje simplemente una línea vacía entre ellos.